bbamzebus

Eftersom det varit så förbenat kallt och den lille herrn piper som bara den, för det är ju så kallt om hans små tassar när vi försöker ge oss ut, så tänkte vi testa med att ha en kattlåda. Vilket inköptes igår.
Lådan med dess innehåll (strö gjort av cellulosa) var mycket intressant. För att förtäras. Det var inte riktigt så tanken var, att det skulle ätas. Men men, hans mage sa ifrån idag eftersom han kräktes upp .........ja, det såg ut som att han käkat tidningar.

Så, numera står bara lådan där och han blänger ilsket på den. Utan att ta några kattströ för att äta upp.

Det gick mycket bättre att vara ute idag och rastas idag. Det bidde både pink o bajs och mycket beröm från både husse och matte

Annars går allt sin gilla gång. Bamze är en mycket observant och lättlärd liten vovve. Han har sällskap om dagarna, inte bara av matte utan av en busig tjejkompis vid namn Chantel. Hon är en russkiy toy, jättefin och lugn tjej. Det är min äldsta dotter som äger Chantel.
Det är mycket bus och gos hela dagarna. I ena stunden ligger dom tätt-tätt ihop kurade tills i  nästa stund, när Bamze vaknat till så står han och skäller och provocerar fram lek hos henne. Hon i sin tur är inte lika lekfull utan då fräser hon ifrån. Ja, hon fräser verkligen då hon troligen lärt sig att fräsa av katterna som också bor hos äldsta dottern och hennes sambo.

Nu har lille herr bus fått tag i husses byxor och drar iväg, snabbt som attan med en bit av byxbenet i munnen och resten av byxorna i släp efter honom. Och jagandes efter byxorna kommer husse

Och med det sagt får vi säga: Snart är det helg och simma lugnt :)

Hej

Ibland kan man få uppleva saker som framkallar skratt när man har en valp hemma.

Jag låg och sov, hade väl sovit 2 timmar när jag väcktes på ett brutalt sätt. Till saken hör att jag sover utan underkläder och har så gjort länge.
Jag vaknar av att jag känner en blöt och kall nos mellan mina skinkor, ungefär där saker ska ut, inte in. Jag är glad över att Bamze är en kvick hund, för om han inte varit det hade han blivit fastklämd mellan mina skinkor, för dom knep jag ihop med ett skrik. Jag satte mig upp på sängkanten och hade nog ett ganska så förvånat uttryck i ansiktet, för Bamzes matte skrattar så hon kiknar där hon står eller snarare ramlar omkull av skratt.
Denna händelse gjorde att jag har börjat sova med underkläder.

Idag var Bamze bara husses hund. Varför? Jo, för mattes hund gör inga bus utan busen står husses hund för. Vad har nu bushunden gjort? Jo, han lyckas få tag i snöret till USB-minnet. Minnet satt i DVD-spelaren och snöret hängde frestande ner. Tills herr bus fick tag i snöret och drog så minnet böjde sig och gick sönder.

Det här inlägget är absolut inte så allvarligt skrivet. Huvudsaken var ju att Bamze inte skadade sig för vi är inte villiga att köpa en ny Bamze utan vi köper ett nytt USB-minne. Gladeligen.

Nu har Bamze bus flyttat en handduk som han trivs att ligga på så handduken ligger precis vid dörren mellan vardagsrummet och hallen, så vill man komma in i vardagsrummet så får man kliva över herrn.

"Vad gör man inte för att få vara i händelsernas centrum" Bamzes ordspråk

/T. (Bamze´s matte)

Jag insåg att jag inte förklarat vad för ras det är på den lille herrn Bamze. Han är en röd dvärgpinscher. Man ser på honom att pappan är svart eftersom det svarta syns lite granna på hans päls på ryggen. Jag vet inte om det svarta försvinner eller förstärks ännu mer. Och mamman är röd.

Att ha en busvalp (för busig är han, inget snack) innebär även att man får säkra sitt hem. Säkra bland annat elsladdar (för dom är himla bra o tugga på för kliande tänder, tycker herrn). Tro nu inte att han fått tugga på dom, utan vi har tagit bort honom och gett honom annat o tugga på.
Det jag skulle komma till, är att ett himla bra sätt att få honom att tycka väldigt illa om sladdarna, är: färsk ingefära. Det, om något får honom att rynka på nosen och backa eftersom det, enligt honom, luktar väääldigt illa.



Än så länge är det väldigt dåligt med fotografier i den här bloggen men dom kommer, när dotter M3 (eftersom den här bloggen inte handlar om mina barn, så kallar jag yngsta dottern för M3) får ordning på fotografierna.

/T. (Bamze´s matte)

Först vill jag börja med att tacka Britzyk. Du är guld värd och en hel drös med stjärnor

 

Varför tackar jag Britzyk? Jo, för att det är tack vare hennes uppfödning, som vår familj utökats med en ny familjemedlem: Bamze.

 

Bamze som hunnit bli 9 veckor. Efter att vi har haft honom i en vecka, så har vi kommit underfund med att denna buskille är ju verkligen så charmig. Han är även mycket hjälpsam när jag ska till o torka upp hans avlämningar (kiss o bajs). För det ÄR ju så skoj o bita i papper.

När jag ska klä på mig, så är han där och gärna hjälper till med sina tänder. Han lämnar inte mig knappt en endaste sekund. Och det gör inte mig något. Jag kan iofs känna av lite granna att jag känner mig lite inlåst, men det räcker med o bara se honom så känner jag att det är värt med inlåsningen.

Tro nu inte att jag inte alls kommer ut utan jodå, det gör jag. När husse kommer hem efter sin arbetsdag och avlöser mig.

Husse, som Bamze tycker har något läskigt i ansiktet; skägg. Så Bamze är lite mer svårflörtad för husse. Det här är inget så att vara orolig för, för det går bättre o bättre för varje dag.

 

Bamze är en jätteduktig kille som lystrar till sitt namn.

 

Han, om någon, kan ju verkligen (med sina goa ögon) se otroligt busig ut, vaktande, trött och lite smått ynklig. Ynkligheten kommer fram när han gärna vill att jag tar upp honom.

 

Bamze har inte gnällt något alls sedan han kom till vår familj. Vilket känns tryggt. Tryggheten börjar han känna av mer o mer här hemma. Han utforskar mer och mer på egen hand. Men inte alltför mycket eller för länge, för tänk om jag inte är kvar när han är på utforskning.

 

Är vi flera i rummet, vill han gärna ha koll på allihopa. Men absolut inte på ett dominerande sätt. Utan mer det nyfikna sättet.

 

Han kan vara väldigt reserverad för nya människor. Det fick min mellandotter känna av när hon träffade Bamze för första gången. Då hon fick sig en utskällning av honom.

Det tog iofs inte alltför många timmar under den dagen, då han kommit över att vara så reserverad mot henne och hade inte speciellt mycket emot o vara i hennes famn.

 

När han träffade äldsta dottern gick det lättare.

 

Och när han träffade yngsta dottern, några dagar senare, var han vaktande igen. Men det gick över väldigt snabbt, eftersom hon verkligen ”fjäskade” (inte så allvarlig menat) för den lille herrn.

 

Att vara i famnen eller i mattes säng, är nog det bästa stället att sova på. Våra sängar har vi tagit bort benen på, för att busBamze inte ska skada sig. För alla som har haft nåt med valpar o göra, vet ju att det är med avståndsbedömning är inte nåt dom föds med. Utan det kommer ju med tiden.

Bamze sover många timmar under nattetid, vilket är suveränt att han kopplat och förstått att det är då man sover mest. Nu är det inte sagt att han inte sover dagtid, för det gör han. Men sover längre stunder nattetid, breve mig.

 

Bamze har lite egna idéer för sig. Som t ex när han ska äta mat. Det gör han nästan endast då jag diskar (eller gör nåt annat vid diskbänken) och kranen är på.

Så jag får ställa mig där med jämna mellanrum. Är det inte kvinnans plats? Jo, kanske.

 

Och med det sagt, så får det räcka som första inlägg

 

/T. (Bamze´s matte)